Noah är hemma

Myser på Beijings flygplats

 

 

 

Resan hem med lille Noah gick som så mycket annat hitintills oväntat bra. Tillsammans med pappa så hade han innan vi gick ombord fullt upp med att kolla på alla flygplan som lämnade den jätte stora flygplatsen.

 

Noah sov i två omgångar och lyckades skrapa ihop sisådär 6 timmar medan hans mamma i princip var vaken mer än sovande och pappa som helt klart var vaken alla tio timmarna.

 

På Kastrup mötte vi av en välkomstkommitté bestående av vår familj. Väldigt skönt och roligt att återse dem alla. Vi trodde att vi skulle bli rörda till tårar av detta men vi var oväntat samlade.

Noah somnade i bilen på väg hem till Haglösa men var inte svår att väcka. Med mycket ny energi så utforskade han husets alla vrår. Stort leende och glada tillrop när han såg sitt nya hem.

 

Klockan var närmare halv elva innan vi lyckats övertyga honom om att sömn var "ett nödvändigt gott". Den sena tiden för läggning påverkade inte sovtiden positivt och när klockan var 04.30 på fredagsmorgonen så var vi alla uppe på benen igen för en ny spännande dag.

Vi var inomhus hela fredagen, myste, lekte och hade the time of our lives - äntligen på hemmaplan och med vår guldklimp.

De kommande dagarna har spenderats mest på insidan med några promenader ut i snön och besök på sjukhus och affärer.

Allt har gått bra vad gäller rutiner och så men vi har förstått vikten av att Noah ska få sin vila vid rätt tidpunkt och insett hur tokigt det blir när han är övertrött.... Vad gäller trötthet så kan inflikas att jag, Sofie aldrig har tagit så många vilostunder som jag gjort senaste tiden.

Idag är det torsdag och då har vi varit hemma en vecka men det känns som om vi varit HEMMA längre. Man vänjer sig snabbt vid det "nya" och det gamla känns långt borta. 

Fem myror är fler än fyra elefanter fascinerar!!

Noah har kommit sig väl till rätta i sitt nya hem, han springer runt, spexar, skrattar och ler mest hela tiden. 

Noah sover gott på nätterna och väcker inte mamma och pappa allt för tidigt.

Noah har många nya roliga leksaker men älskar inte dockor och mjukisdjur så mycket som vi trodde och som barnhemmet signalerat. Det bästa Noah vet är däremot att bygga saker som sedan skall vältas ackompanjerat av ett STORT leende :-)

Noah äter ofta och gärna men nästan enbart sådant han är van vid...dvs nudlar, ris, bröd och frukt.

Noah kommer snart prata skånska, tendenserna hörs redan....& vi längtar efter fler ord som hjälp till pekningar och huvudrörelser.

 

Noah är pojken vi väntat väldigt länge på och han har verkligen varit värd att väntas på.

 

Stort tack till alla er som följt med oss på resan 

och för alla lyckönskningar & gratulationer.

Snart kommer vi hem med vår guldklimp

Imorgon lastar vi in våra väskor i minibussen för sista gången och åker till flygplatsen. Det känns som vi varit i Kina i en evighet och det ska bli skönt att äntligen få komma hem med vår lilla guldklimp. Noah är verkligen en guldklimp och ett av hans kinesiska namn är Jin som just betyder guld. Vi kommer behålla detta namnet som ett mellannamn vilket känns helt rätt.

Nu ska det sista packas och sedan ska vi försöka sova gott sista natten så vi är utvilade inför den långa resan hem till Söderslätt. Tyvärr har jag (Daniel) varit dålig sista dagarna och har nätt och jämnt tagit mig runt på utflykterna men jag hoppas det ska bli lite bättre tills resan hem.

Nästa inlägg skriver vi hemma från vår soffa! Vi ses i Sverige!!!

Utflykter

Det har varit åtskilliga utflykter här i Kina och intrycken är många. Jag vet inte hur många olika ställen vi varit på och hur många gånger vi har gått i och ur en minibuss. Hade vi varit turister här hade det varit en ganska normal situation men att bli föräldrar till en 2½-åring samtidigt som allt detta är väldigt speciellt.

Dom flesta av utflykterna har varit riktigt bra men i slutet på vistelsen i Lanzhou var vi ganska trötta på att fara runt och ville bara stanna på hotellet och mysa med vår lilla kille. Sista dagen tog priset så vi blev guidade ner på en dammig flodbank vid Gula Floden för att kolla på en flotte av uppblåsbara fårhudar. Vad gör vi här?

Annars har det mesta varit bra som sagt och anledningen till att vi turistar är för att alla papper för Noah tar lite tid och då har man ordnat med så att vi inte sitter sysslolösa, om man nu skulle kunna göra det med en nyfiken 2½-åring?

Totalt har vi bara haft två lediga dagar där vi kunna göra vad vi vill och idag gjorde vi den sista utflykten. Imorgon är sista dagen i Beijing och då är Noahs papper klara på svenska ambassaden så vi kan åka hem igen på torsdag. Imorgon är också en ledig dag där vi kan göra vad vi vill vilket kommer bli en skön avslutning. Vi börjar verkligen längta efter att få komma hem med lilla Noah nu!

Under alla utflykter har vi passat på att både filma och fotografera en massa så vi kan njuta och minnas tillbaka då det varit lite svårt att vara "närvarande" hela tiden. Här är lite bilder från vad vi gjort igår och idag:

Besök på pandaparken 

Te-ceremoni där vi fick gott te som vi köpte med oss hem av

 

 Besök av Sommarpalatset.

Ett fantastiskt ställe där vi fick skrivit

våra fina pojkars namn av en kalligrafimästare.

Himmelska Fridens Torg med förbjudna staden.

Vegolunch på en buddistisk restaurang.

Äntligen en god grönsallad efter alla dessa dagar

Besök på ett sidenväveri där det blev inköp att nytt täcke och kudde

Shopping och prutning där vi också fick köpa en extra resväska för att få med allt vi köpt under resan.

Vi besökte även en leksaksaffär där det blev lite shopping.

Dagens överraskning var att vi stötte på Håkan Juholt i leksaksaffären.

Noah var trött och somnade.

Första veckan med Noah

Nu är det söndag eftermiddag här och klockan är 15.00. För precis en vecka sedan vid denna tiden så gick vi runt som två osaliga andar i väntan på vår lilla pojke.

Nedan följer ett samlat inlägg om den senaste veckan med start lördagen den 17:e när vi styrde kosan från Beijing till Lanzhou.

 

Dagen före dagen D

Imorse blev vi hämtade på hotellet i Beijing vid halv nio och kördes till flygplatsen.Flygresan på två tmmar till Lanzhou gick alldeles utmärkt och vi fick spännande saker att äta som vi nöjde oss med att öppna utan att provsmaka...

Vi var helt klart de enda utlänningarna och många kineser tittade helt ogenerat på oss och man kunde riktigt se hur de tänkte - vad gör de här? Det är nog väldigt få turister som tar sig hit och det är väldigt få som kan engelska. Vår gulliga guide har sagt att vi får ringa honom precis när som helst på dygnet om vi får problem med språket. 

Naturen här är helt annorlunda mot Beijing, väldigt mycket berg och kullar och väldigt torrt. Inne i Lanzhou är det extremt dammigt och smutsigt.Vädret verkar riktigt bra och det skall tydligen inte vara kallt på dagarna utan närmare 15 grader så vi ska nog inte behöva frysa den kommande veckan.(Det trodde vi då...)

Efter att vi besökt närmaste supermarket och laddat upp med nudlar och vatten så tog vi några timmars paus på hotellrummet innan vi gick ut för att äta middag. När vi skulle beställa mat så stod det sisådär 7 personer/ servitörer runt om oss och stirrade, fnittrade och försökte hjälpa oss välja...Vi var inte så hungriga och skulle inte ha så mycket mat men det slutade med att vi hade minst 6 olika rätter framför oss och alla var lika goda.

Imorgon klockan 16.00 vår tid och svensk tid 09.00 kommer vi få träffa Noah. Så imorgon gäller det att hålla sig sysselsatt för att inte vi ska klättra på väggarna. Vi är fortsatt ganska lugna och känner oss trygga med att guiden vi fått kommer hjälpa oss med allt vi behöver.

Snart är vi föräldrar och det är så otroligt underbart!

Dagen D

Vi sov ganska bra natten till söndag trots alla spänningar. Vi drömde båda mycket, intensiva och konstiga drömmar. Jag och Diana gick ut på en rask promenad innan frukost och konstaterade återigen hur extremt sandigt och dammigt det är överallt. Man förstår till fullo varför många invånare bär munskydd.

Tillbaks på hotellet så började vi vår inslagningsstund utav alla gåvor till såväl barnhem som tjänstemän/ föreståndare/nannys. Det blev en väldig massa fina paket och det skall bli intressant att se hur och till vem vi skall ge vad... Paketen till tjänstemännen är nämligen lite olika vad gäller innehåll och "exklusivitet".

Sedan blev det enkel lunch i form av nudlar på rummet eftersom vi inte kände för att gå ut.Vi skrev därefter rent våra frågor som skall ställas till barnhemspersonerna.

Vi försökte vila en stund och tiden gick ganska snabbt. Rätt som det var så var klockan 14.30 och det vara bara 1,5 h kvar till barnens ankomst och pulsen stegrade. Som tur var hade vi planerat träffa familjen G för att dela en stunds ångest...och när vi umgåtts med dem ett tag så gick vi in till oss för att hålla utkik i fönstret.

Snart kommer det knacka på dörren!

Ca klockan 17.00 såg vi bilen rulla fram utanför hotellentréen och ut ser vi att två små pojkar bärs. Då kunde inte vi nästan inte hålla tillbaka tårarna och när det sen plötsligt knackade på dörren då kom det tårar. 

Överlämnandet av Noah gick mycket bättre än väntat och han grät inte ett endaste dugg. Eftersom vi var beredda på det värsta så var detta helt oväntat. Under kvällen så var han ledsen några gånger men mest av allt var han glad.

Törstig kille efter en lång resa

Efter överlämnadet så åkte vi till fotostudio för tagning av bilder till pass och familjebilder. Det han absolut inte gillade var att vi skulle in och ut överallt hela tiden och detta har resulterat i att han nästan har blivit ledsen varje gång han har blivit påtagen sin jacka. Han var inte rädd för närhet och gillade att bli buren och få pussar och handhållning. 

Därefter tillbaka till hotellet och sen till en närliggande restaurang för middag i ett eget rum. Noah åt bra och satt först hos pappa och sen hos mamma.

När vi kom tillbaka till hotellet så blev han först ledsen men det gick bra att trösta honom. Vi busade lite, lekte och tittade i hans böcker. Han tittade i sin fotobok som vi skickat till honom och sade Mamma och Pappa. Därefter fick han varm mjölk och klockan var då runt 20.00.

Vi kastade anka mellan varandra och Noah skrattade mycket. Tillslut var han så trött att vi satte ner honom i sin säng. Han ville såklart inte sova så vi satt och lekte lite till. Plötsligt ser vi hur han nästan somnar sittandes och rätt vad det är så ser vi vår chans att lägga honom ner. Klockan var då närmare 23.00... Långt ifrån den tidpunkt då han skulle till att somna. Och han fortsatte sova....tills måndag morgon då vi blev tvungna att väcka honom strax efter sju.

Han har två sårskorpor i ansiktet och vi fick reda på att det var för att han ramlat. Han är tydligen en busig pojke som gärna gör hyss.

Måndag

Vi åt vår första frukost tillsammans och Noah fick i sig rätt så mycket. Sofie insåg vikten i att äta snabbt som småbarnsförälder och frukosten gick snabbt ner.

Kl. 08.30 blev vi hämtade och kördes till SWI (Social Welfare Institution) för intervjuer och ceremoni. Allt gick smidigt och bra. Många röda tumsignaturer på många papper samt två handsignaturer för Noah. Vi var förberedda på förhör utifrån vad som står i våra papper från utredningen men fick inte många frågor och på de flesta lades orden i munnen på oss. 

Därefter kördes vi till polisstationen där vår adoption blev legaliserad och det blev klart att vi nu är Noahs föräldrar :-)

Efteråt blev det lunch på en trevlig restaurang inne på ett köpcentrum. Som vanligt dukades det fram jättemycket mat och vi kunde omöjligtvis få i oss allt... Noah som under ceremonin stoppat i sig kex och en halv påse chips var inte så hungrig utan åt bara lite ris och vattenmelon.

somnade gott efter maten

Efter lunchen gick vi och köpte vagn. Vi lyckades pruta från 588 till 500 YUAN och då fick vi även med tissues för ansikte/händer....

Tanken var middag på rummet men Noah somnade ifrån det. Slocknade i Sofies famn strax efter kl. 18.00 och vi hann inte ens ge honom mjölk. Vi åt nudlar själva och Sofie drack upp mjölken.... :-)

Tisdag

Hämtades upp kl. 09.00 och kördes till five spring park. Mötte många nyfikna kineser som pratade och gärna kände på Jin Bin, kollade även så att han hade tillräckligt med kläder. De är noga med det kineserna ;-)

Vänner för livet. Till vänster är Noahs kompis från barnhemmet

Stolt mamma vid parkens tempel

Efter en trevlig promenad genom park och tempel så gick vi till Zoo och såg lite djur. Vi tyckte synd om djuren och hade ingen vidare behållning av detta.

Sen blev det lunch på muslimsk restaurang där alla rätterna nog innehöll lamm....men det var gott.

Väl på hotellet så vilade vi lite (Daniel och Noah), sen blev det mellis och innan vi gick till affären så gav vi Noah hans första bad. Han var tveksam men det gick till slut. Dagens bästa var när vi smorde in honom och han var väldigt fascinerad av att krämen bara försvann...

Nöjd och insmord

Doktorn kom för att se hur pojkarna mådde och konstaterade att båda hade halsinfektion men inte ngt annat. Det blev utskrivet medicin som vi ska försöka ge dem...

Märklig läkarundersökning i Daniels hotellrumssäng

Noah blir väldigt trött av alla intryck. Idag har vi lyckats få i honom rätt så mycket mat, han har vilat mitt på dagen och har inte alls tyckt det varit så jobbigt och otäckt att ta på jacka/skor för utgång. 

Onsdag

Idag väntades museum med dinosaurier, keramik och sidenvägen. Pojkarna tyckte det var ganska så spännande på museet och det var en trevlig stund. Vi köpte bok om Gansu provinsen och en häst som är speciellt viktig för Gansu. 

Efter museet så blev det lunch i form av de berömda Biff noddles à la Lanzhou. Det var nog det godaste vi ätit sen vi kom till Kina och även barnen verkade gilla det. Vi åt mycket mer än vanligt och mkt berodde det nog på att vi alla fick var sin stor skål med soppa/nudlar istället för att vi skulle äta av samma rätter på bordet. 

Efter lunchen kördes vi till hotellet och efter en stunds lek så fick Noah ro nog för att vila. Han sov en timme och det gjorde nästan vi också. Jag, Sofie har på bara 3 dagar blivit en småbarnsförälder som vilar mitt på dagen, äter snabbt och går och lägger mig tidigt.

Idag började vi med att ge Noah välling innan frukosten så att han skulle ha ngt rejält i magen beroende på hur mkt han sen skulle äta. Har bestämt oss för att han ska få det även på kvällen istället för mjölk.

Ikväll var det inte alls lika lätt att få honom att sova. Han visade redan vid 18.30 tecken på att vara trött så han fick välling. Sen skulle vi äta och då fick han också lite av maten men ville inte ha så mkt. Därefter lekte vi och tittade i böcker och därefter blev det första tandborstningen. Ville först inte men det gick till slut. Dock inte så bra eftersom jag, Sofie inte alls är van....

När klockan var 21 hade han fortfarande inte somnat och det kändes omöjligt. Sofie trodde kanske att det skulle gå att lägga honom i Ds säng men bara Sofie lyfte upp honom så blev han ledsen och vi lade tillbaka honom i hans säng igen. Till slut verkade han komma till sömns och detta samtidigt som Daniel. Snaaaark :-)

Torsdag 

Fri dag - dagen med STORA framsteg 

Idag gick vi ut i ett snöigt Lanzhou och Daniel fick slita för att köra vagnen på de dåliga trottoarerna och över de farliga gatorna där bilarna kör trots att det är rött. Enda gången det känns tryggt att gå är när kineserna själva går...då vågar vi också :-)

Noah var som vanligt ganska återhållsam och tyst under promenaden vilket troligtvis beror på att han har så många intryck att ta in.

Vi försökte finna ett köpcentrum men det enda vi fann var superexklusivt och det passade inte oss så vi vände och gick hem igen.

Det blev tidig lunch på KFC som faktiskt har annat än kyckling och vi åt ris med någon form av köttbullar och även ris med kyckling.

Efteråt gick vi tillbaka till hotellet för vila, bus och mellis. Det blev till och med tid för bad för Daniel och sen gick vi till den närliggande restaurangen för middag på kvällen tillsammans med familjen G. Noah åt själv ris med soppa och slutade inte förrän vi sa att nu var det slut (även om det inte var det...)

När vi kom tillbaka till hotellrummet så blev han först lite ledsen men det gick snabbt över. Plötsligt var han som en helt annan pojke, gick från bebis till barn. Sprang runt i hela rummet och plockade fram alla leksaker som han tidigare bara sett på och lade allt på sängen. Sen spexade han och dansade och drack nästan en hel nappflaska med välling. 

Han tog utan problem alla mediciner utom en och gick med på tandborstningen.Till slut så fick vi honom att lägga sig men somna var inte heller idag det lättaste.

Fredag

Idag hade vi en fri förmiddag som gick snabbt i och med allt som skulle hinnas med in i mellan leken; frukost, förmiddagsmellis och lunch.

På eftermiddagen klockan 15.00 hämtades vi upp. Det blev en liten bits körning till Yellow river med besök i Waterweel park, en bro och en staty. Därefter kördes vi till ett gammalt tempel som låg centralt i staden. Det var numera en marknad med både gamla och nyare antikviteter.

På kvällen åt vi hot pot på en ganska fin restaurang men det var nog mest Sofie som uppskattade maten. Noah gillade det inte så mycket....

Lördag

Noahs kinesiska pass

Vidare mot Beijing... 

Vi var inte helt oväntat oroliga för vad Noah skulle tycka om att flyga och trodde nog att han skulle få problem med öronen. Men han var lika glad under hela flygningen. Han hade fått en klubba innan start och drack en del vilket kanske underlättade. Satt i Sofies knä hela tiden eftersom han vägrade sitta fastspänd mellan oss. Vi lekte med klistermärken nästan hela vägen och Daniel plockade ut dem från boken och satte dem på sin näsa där Noah fick plocka dem, se bild nedan...

När vi kom till hotellet så var vi, (mamma/pappa) helt slut medans Noah hade rätt mycket energi kvar. Även om flygtiden bara är 2 h så är det många timmars resa pga transfern till och från flygplatsen.

Vårt råtthål är där inne bakom all bråten

Vi har fått ett urkasst hotellrum som är supervarmt, dåligt städat, utan dagsljus och med ett förråd som utsikt från fönstret.... Vi har inte någon energi att ta itu med detta idag utan får försöka sova och få bytt rum imorgon istället.

Söndag – idag

Daniel inledde dagen med att lacka ur efter en sömnlös natt och skickade ett ilsket mail till vår organisation. Ringde sedan den kinesiska guiden och med hennes hjälp så har vi fått bytt rum. Har nu plötsligt blivit uppgraderade och har ett av de bästa rummen vi någonsin haft. Det här hotellet har helt klart olika standarder beroende på vilken våning man bor på. När Daniel är förbannad händer det saker!

Nya fina rummet

Idag har vi bara tagit det lugnt och slappat på rummet. Vi hade med oss lite svenskt godis till en av Sofies goda arbetskamraters son som läser kinesiska här och vi hade en trevlig testund med honom i förmiddags.

Just nu ligger grabbarna och vilar medan jag skriver detta inlägg. När de vaknat så blir det mer lek och stoj och ikväll har jag lovat herr Erman att vi skall äta på Pizza Hut eftersom han är trött på kinesiska restauranger med stressande servitörer.

Noah

Noah är en glad, sprallig kille som älskar att vara inne och leka. Han är allvarlig och begrundande när vi är utomhus.

Noah är ganska svår att få att sova och väldigt svår att få att vakna. I hans papper från barnhemmet så står det att är är en ”light sleeper” men det håller vi inte med om.

Noah älskar nudlar men är skeptisk till det mesta annat som vi sätter framför honom. Om mamma och pappa äter något så kanske han provar men annars oftast inte.

Noah är snäll men också väldigt busig. Vi får säga NEJ många ggr varje dag och möts varje gång av ett STORT leende. Man kan inte bli arg på honom eftersom han är så gullig.

Noah gillar bada men älskar att smörja in sig med kräm efteråt. Han han är så fascinerad av att krämen bara förvinner....

Noah älskar leka tittut och att bli kittlad så han kiknar av skratt.

Noah har nu börjat pussa oss och idag söndag har han delat ut många pussar. Han pratar inte mycket och de ord han säger oftast är Mama och Papa.